Rickard Levin Andersson fyra i OS-finalen
Visst höll han för pressen och tog sig till OS-final, Rickard Levin Andersson. I finalen såg han länge ut som säkerheten själv men då helt från ingenstans kom tre bommar i följd och han fick lämna banan som OS-fyra.
Med 74 träffade duvor utav 75 låg Rickard Levin Andersson från Skepplanda delad etta efter första dagen. I dagens två serier prickade han 49 utav 50 duvor vilket gav honom ett slutpoäng på 123, som dessutom var nytt personbästa på internationell tävling.
– Skjuta personbästa på ett OS - det är rätt kaxigt faktiskt, så kommenterar förbundskapten Therese Lundqvist Rickards resultat i grundomgången.
Svensken befäste därmed en delad förstaplacering och erhöll en ytterst välförtjänt plats i OS-finalen. För andra dagen i följd hade vi alltså en svensk skytt framme i OS-final. Helt fantastiskt egentligen!
Säkerheten själv första 25 skotten
Rickard fick en drömstart i finalen och pangade självsäkert ner duvorna, en efter en. Första finalbommen kom först på 14:e duvan men just den missen påverkade honom inte det minsta för sedan fortsatte han skjuta stabilt och höll sig konsekvent i topp 3 tillsammans med britten Hales och kinesen Qi. Förste man att få lämna finalen var australienaren Willet som tidigt hamnade på efterkälken. Därfter var det amerikanen Mein som rök. I det läget hade Rickard två duvor upp på fjärdeplacerade Brol Cardenas från Guatemala. Ett fint utgångsläge inför de kommande fem duvorna.
"Nu börjar det lukta lite medalj" sa den svenske kommentatorn i Max livesändning. Jinx eller inte men då kom plötsligt tre raka bommar från svenskens bössa medan Brol Cardenas sköt fullt. Rickard hade ena foten på bronspallen men fick snöpligt kliva av banan med en fjärdeplats. Guldet gick till britten Nathan Hales och silvret till Qi, Kina. 
Rickard intervjuad av Svt sport efter finalen. FOTO: Bildbyrån
Framåt kvällen får vi tag på Rickard på telefon och får chansen att ställa några frågor. Vi inleder med den klassiska nästintill obligatoriska;
Vad känner du, så här några timmar efteråt?
– Ja... alla känslor samtidigt. Fyra i ett OS är jäkligt roligt, men det känns samtidigt skit. Fyra liksom, jo men det suger.
Men vad tycker du om OS-prestationen som helhet?
Stolt över mig själv att jag höll ihop det hela vägen och kom till final. Tangerat svenskt rekord och pb, så visst går det att känna glädje också.
Du sköt ju så otroligt stabilt fram till de sista fem skotten. Har du hunnit analysera något vad som hände där i slutet?
– Jag hade faktiskt inte en aning om hur jag låg till. När de inte ropade upp mitt namn så tänkte jag; Okej, jag är kvar. Men det är så oförlåtande i finaler. Man får noll feedback på vad som gått fel, det är bara en bom helt enkelt. Men om jag ska gissa på något så var jag nog lite för het på des sista duvorna, ville lite för mycket. Men det hade räckt med en träff till så hade det gått vägen.
Hur skulle du summera denna helt unika upplevelse?
– Jag kom hit för att ha roligt och jag kan ärligt säga att jag har gått runt här nere med ett konstant leende på läpparna. Det är trots allt få förunnat att få stå och skjuta lerduvor i ett OS.
Therese Lundqvist, förbundskapten för de olympiska lerduveskyttarna, hyllade Rickards insats i OS-debuten;
– Rickard gör en fantastiskt bra tävling. Jag är oerhört stolt över honom och hans prestation. Som han slitit alla dessa år och nu får skörda frukt för det. Jätteroligt verkligen.
Hon betonar även den skicklighet som Rickard besitter som trapskytt.
– Han har en jättebra teknik som han kan luta sig emot även när nerverna är där och ställer till det. Det är en otrolig trygghet i sig att kunna lita på sin teknik och sin träning när man hamnar i sådana här situationer där allt ställs på spets.