Paraskytte

Text: Jan Olof Olsson

Läs mer om SvSF-Paraskytte här

Våra allmänna bestämmelser 1.2 har sedan länge haft texten

Skyttar med funktionsnedsättning Skyttar anslutna till Svenska Dövidrottsförbundet och Svenska Parasportförbundets klass SH1 samt de som fått dispens enligt 1.3, som uppfyller villkoren i 1.1, äger rätt att enligt fastställda villkor för respektive funktionsnedsättning delta i alla tävlingar fullt ut inklusive att sätta rekord. Utrustning, skjutställningar och ev. klasser mm framgår av regler för respektive gren som finns på SvSF:s hemsida.

Vad innebär då detta för föreningarna?

Ja egentligen inte så mycket, skjutbanan behöver vara tillgänglig, allra helst att man kan nå lokalerna i rullstol, och att det finns anpassade toaletter. För döva skyttar måste man säkerställa att skytten kan följa skjutledarens kommando. För paraskytte är det i princip olika anpassningar i reglerna om
skjutställning som skiljer från ”vanligt” skytte.

Exempel av laddningsblock för säker hantering av luftpistol för skyttar som bara har en hand.

IPC Skytte
Internationellt samlas paraskyttarna i international paralympic comitte, IPC. Det pågår organisationsförändringar där World Shooting parasport (WSPS) håller på att gå samman med IPC. På samma utökas samarbetet mellan Parasport Sverige och Skyttesportförbundet.

Vem räknas som paraskytt?
IPCs regler säger att skytten skall ha ett rörelsehinder, olika långa ben eller en synnedsättning för att kunna klassas. För pistolskytte så bygger det på att skytten har en fungerande arm. Många skyttar som uppfyller kriterierna som paraskytt deltar redan i förbundets verksamhet, och för de skyttarna kan det ju även finnas intresse att starta i paratävlingar?

Pistolgrenar inom paraskyttet
Parskyttet skjuter ett urval av ISSF grenar enligt nedan. Alla grenar följer ISSF reglemente, utom P5 10m Standardpistol där IPC skjuter på 10m med 5 skotts luftpistol. Dessutom görs undantag från skjutställningar och stöd samt att skytt inte behöver röra laddad pistol. Vissa grenar är mixade, andra skjuter man särskilda dam- och herrklasser. Grenarna benämns med P för pistol och en siffra, så man säger exempelvis
”P2”” i stället för ”10m luftpistol, damklass”.

Medicinsk utredning
För att få en tävlingslicens för paraskytte och skjuta internationellt krävs att man gör en medicinsk utredning, en så kallad klassificering. Med utgångspunkt från ett läkarintyg genomför speciellt utbildade klassificerare en undersökning av skyttens förmåga, rörlighet och styrka. Skytten får en licens, där det specificeras vilka stöd skytten får eller ska använda. För nationell verksamhet får vi lösa detta efter bästa förmåga. IPC reglerna kan vara en inspiration för att hitta de anpassningar skytten behöver:

Skjutställning

Skytten kan utifrån klassificering använda sig av rullstol, sitta på en pall eller stå. Pistolen greppas med skjuthanden och siktar på samma sätt som skyttar utan rörelsehinder. För pistolskyttar som har nedsatt förmåga i den andra armen krävs att man har ett så kallat laddblock att fästa pistolen mot skjutbänken för att kunna hantera denna säkert (se bild).

Stödhand finns inte inom IPC, skyttar kan starta i nationella stödhandsklasser enligt Tävlings PM. Rullstolsburna får sitta i sin rullstol, man får inte ha en rem som går runt benen och stolen, men väl runt benen. Sidostyckens höjd får inte få för högt, så är de demonterbara ska de tas bort. Alternativt att stolen är så bred att skytten kan sitta utan att ta stöd från sidorna. Sittdynan får inte vara för mjuk, eller ha tryckavlastande eller stabiliserande effekt. Samma sak gäller ryggstödet, som inte får omsluta ryggen helt.

Man får inte använda den ”andra” handel att ta stöd eller greppa något. Skytten får heller inte ta stöd med ryggraden mot en stolpe. Vid den internationella klassificeringen bestäms hur högt ryggstödet får vara, utifrån skyttens individuella förutsättningar. Grundregeln är att skytten inte ska fixeras av stolen, utan
bara få stöd från ryggstödet. Oftast har skytten en rullstol som är specad av andra kriterier än skyttet, den duger! För de som kan gå, men av någon anledning inte kan stå en hel match, finns olika alternativ: Ett stöd är ”high stool”, dvs en ”barstol” som når max till mitten på lårbenet som skytten får sitta på. Man måste kunna lyfta benen när man sitter i skjutställning (dvs inte luta sig emot stolen och använda
stolen som ett stativben). Ett annat alternativ är att skytten sitter på en pall med eller utan ryggstöd
och skjuter. Vilket stöd man får använda beslutas i klassificeringen, exempelvis gevärsskytten Anna Benson får använda en hög stol, men vill inte byta ställning när hon skjuter IPC, SvSF eller CISM tävlingar, så hon står på ett ben och skjuter stående oavsett förbund.

Final 50m Fripistol med olika skjutställning hos skyttarna.

Andra anpassningar

Klassificeringen utgår från skyttens förmåga och förutsättningar, allt för att
det inte ska ge denne otillbörliga fördelar. Det kan även ges undantag från
andra regler.

Men är det inte fusk att sitta ner? 

För en människa utan funktionsnedsättning kan det upplevas som en fördel att sitta ner, använda stödhand eller ha olika former av anpassningar. Man måste tänka på att anledningen till att man sitter i rullstol, eller går med hjälpmedel är att man har någon form av skada, och även ofta nedsatt styrka, balans eller finmotorik som sammantaget absolut inte medför någon fördel för skytten. Många paraskyttar lider dessutom av värk. Vi har alla olika förutsättningar för vårt skytte, allt ifrån fysiska till ekonomiska men låt oss välkomna alla som vill utöva vår sport. Texten i de allmänna bestämmelserna innebär att skytten deltar i verksamheten utifrån sina förutsättningar.

Klubbverksamhet
Även om skytten inte har en klassificering så kan man i föreningar ändå utifrån sunt förnuft tillåta olika former av stöd, och inte minst bjuda in och låta fler personer delta i verksamheten. Samhället satsar på aktiviteter för personer med funktionsnedsättning, så det finns andra möjligheter att ansöka om ekonomiskt stöd från organisationer och fonder när det gäller anpassning av skjutbanan eller för att bedriva verksamhet. Enkla åtgärder som ramp’er är ofta ett enkelt sätt att öka tillgängligheten, men tänk på att
inte bygga för brant.

Avsikten med dessa rader var att tjäna som inspiration till hur fler nybörjare kan engageras i föreningens verksamhet. Det pågår en del aktiviteter i olika föreningar, men det är ju alltid roligt med fler deltagare, så Ni som har någon funktionsnedsättning (som för en pistolskytt kan vara perifer) sök på ”paraskytte”, ”WSPS” med jämna mellanrum för att se vad som händer i Sverige, eller varför inte bjuda in paraskyttar till ett event i klubben? Allmänna erfarenheter och frågor om olika behov av stöd kan ställas till domare@skyttesport.se

Laddningsblock 25m, Pistolen (i detta fall en Hämmerli 280) läggs in från sidan i urtagen så att ladda, patron ur samt anbringandet av säkerhetsflagga kan ske säkert. Magasinet har ett särskilt fäste, så att det kan fyllas på med en hand. Laddningsblocket är fixerat mot skjutbänken med en tving. Kanske någon finsnickare i klubben kan bygga ett som passar klubbvapen?