Från motorsport till skyttesport, med människorna i fokus
Som en del av förbundets tioåriga strategi; Sikte 2036, har Svenska Skyttesportförbundet rekryterat sex nya skyttekonsulenter som ska stötta föreningsutvecklingen runt om i landet. Emilia Olsson ansvarar för distrikten Stockholm, Södermanland, Östergötland och Gotland, där hon under det kommande året kommer att besöka föreningar, skapa dialog och bidra med stöd, inspiration och konkreta utvecklingsverktyg.
I den här intervjun berättar Emilia om sin bakgrund inom idrottsrörelsen, vad som lockade henne till skyttesporten och vad hon ser mest fram emot i mötet med föreningarna.
Berätta, Vem är du?
– Jag bor i Norrköping och har två små barn och två katter. Jag har en positiv grundinställning till livet och provar gärna nya saker. På gott och ont är jag en person som tycker att nästan allt är roligt, vilket kan leda till att jag ofta har mycket på gång samtidigt. Men jag gillar problemlösning och tycker om när det händer saker omkring mig.
Hur ser din idrottsbakgrund ut?
– Jag spelade fotboll under många år, men det var nog till stor del för att alla andra spelade fotboll eller handboll. Och fotboll kändes roligare än handboll. När det blev dags att gå upp i damlaget trivdes jag inte med pressen och valde att sluta. Jag har också ridit och kört motocross. Min främsta erfarenhet av idrotten kommer dock från arbetslivet, eftersom jag har arbetat inom idrottsrörelsen sedan 2018.
Vad tycker du bäst om med skyttesporten?
– Jag tycker om att verksamheten känns tydlig, trygg och konkret. Det är också tydligt vad som förväntas av mig i rollen. Samtidigt är det väldigt roligt att komma in utan att redan kunna allt om de olika grenarna. Jag är nyfiken och vill lära mig mer, och det känns positivt att kunna göra det utan att vara färgad av tidigare erfarenheter inom sporten.

Finns det någon fråga inom skyttesporten som du brinner särskilt för?
– Jag tycker att skolsamverkansprojektet är väldigt spännande. Det är ett tydligt sätt för föreningarna att nå ut och rekrytera unga. Även verksamheten vid riksidrottsgymnasiet är intressant. I övrigt är jag fortfarande väldigt nyfiken och vill lära mig mycket mer om hela skyttesporten.
Vad ser du mest fram emot i arbetet som skyttekonsulent?
– Jag ser fram emot att få möta, för mig helt nya, verksamheter och samtidigt arbeta parallellt med de andra skyttekonsulenterna med ett gemensamt uppdrag. Det ska bli spännande att se vad satsningen leder till och hur vi kommer att uppleva arbetet när det är genomfört. Blev det som vi hade tänkt oss? Var det jättesvårt?
Jag ser också fram emot att sammanfatta föreningsbesöken och få lyfta fram alla fina verksamheter vi möter. Det känns värdefullt att kunna erbjuda föreningarna ett fönster utåt där deras arbete verkligen får synas.
Du har haft en liknande roll inom Svenska Motorsportförbundet. Berätta lite om den och hur du tror att erfarenheten kommer att hjälpa dig i det här arbetet.– På Svemo arbetade jag som distrikts- och föreningskontakt. Rollen liknade den här på flera sätt, framför allt genom den uppsökande verksamheten och kontakten med distrikt och föreningar. Jag trivs i en samordnande roll där jag får koppla ihop människor och organisationer. Det känns också tryggt att redan känna till strukturen inom idrottsrörelsen. Utöver det är jag lyhörd och har fått arbeta både med problemlösning och relationsskapande.
Det är viktigt för mig att föreningar och distrikt inte upplever att jag kommer för att kontrollera eller kritisera dem. Jag vill möta dem på rätt sätt, vara tydlig med uppdraget och erbjuda stöd utifrån deras egna behov. Och det ska bli jättekul! Jag har fortfarande goda relationer med mina tidigare kontakter inom Svemo.
Vad ser du särskilt fram emot i de distrikt där du ska arbeta?
– Gotland ska bli väldigt mysigt att besöka. Det känns spännande att arbeta i ett område som är lite mer geografiskt avgränsat som Gotland är. Jag ser också fram emot att upptäcka skytteföreningarna här i Norrköping och lära mig mer om vad som händer i mitt eget närområde. Vad pysslar de egentligen med här i grannskapet?
Och slutligen... Vilket är ditt favoritfika?
– Paj, helst rabarberpaj med vaniljsås. Bullar fungerar också, men paj är bäst. Gärna med en kopp te.
Emilia Olsson kommer vara konsulent för distrikten Stockholm, Södermanland, Östergötland och Gotland



